Några funderingar i sommartider

Jag avslutade precis en delikat middag med lasagne som huvudnummer. I takt med tuggornas klyvning av denna rediga blandning med pastaplattor, köttfärs och ost började jag fundera över ett av livets stora mysterier - köttfärs.
Jag och Koppar använder gärna uttrycket "frågorna är många, men svaren få" så ofta vi bara kan, något som även passar revolutionärt bra på mina funderingar.
När man spatserar omkring på Coop eller någon av de andra stora namnen inom dagligvaruhandeln är det lätt att man dras till charken som en fluga till nyplanterad dynga. När man väl står och stirrar ner i detta hav av dödens konst känner man att blicken bara kan dras åt ett hål, som en magnet dras till en annan magnet, och i ögonen speglas bilden av flera kilo köttfärs.

Fråga 1: Varför pratar man inte oftare om att köttfärsen ser ut som nykokt pasta med en touch av något rött? Jag vet inte hur det är med er, men jag har inte lekt med dessa små köttfärsormar i hela mitt liv, något som jag kan tycka är konstigt. Varför skrev man inte roliga ord på bordet med hjälp av dessa köttsnören? Varför har man aldrig gjort en peruk av köttfärsen?

Fråga 2: Varför har man inte gjort biffar i form av roliga saker? De flesta av oss har med all säkerhet en gedigen bakgrund av modellera, så varför har man inte tagit det till en ny nivå där man kan blanda lek med matlagning?

Fråga 3: Varför finns det ingen maträtt där man bygger in exempelvis en potatis i köttfärsen och på så vis får en delikat måltid och samtidigt en överraskning. Som ett Kinderägg fast med kött och potäter.

Köttfärsens möjligheter är som bekant helt oändliga. Imorgon tycker jag att vi alla startar en diskussion om köttfärsen och kanske dess historia på våra arbetsplatser, cafén, sommarkollon eller helt enkelt där ni befinner er.




Er rötmånad i Mars / Bark

(Ja, hela texten var ett skämt).