Ett herrans liv

Jag sitter här med en Pripps Blå och reflekterar över livet som nyinflyttad i Flogsta och min första termin på Uppsala universitet, men mest reflekterar jag över hur många Pripps jag har tippat i min arma kropp under samma tid. Ett snabbt överslag på min Texas Instruments räknare visar ett tal omkring 1500 stycken. Så kan det gå. Min akademiska ådra fick sin första skymt av livet i mitten av Januari då vi blev inlurade på nollning av den klass som redan hade avfyrat en termin ur den samhällsvetenskapliga älgstudsaren. Här kom jag framförallt i kontakt med två figurer, Olle och Carro, som sedan skulle bli mina vänner under hela terminen och förhoppningsvis resterande terminer på universitetet. Denna kompiskrets skulle sedan expandera med namn som Marcus, Linnea, Anita m.fl. Jag skulle iofs kunna rabbla upp hela klassen här, men förstår hur t ex Reese Witherspoon känner sig när hon ska hålla tal och tacka sina vänner på någon prisutdelning i landet där borta. Man kan inte nämna alla, förlåt! Efter nollningen var det dags att vila levern som i sitt dåvarande tillstånd bara var leverpastej, och satsa på studierna istället. Har haft två tentor och ett uppsatsarbete som alla gick bra. Efter tenta nummer två åkte vi ut på havet med klassen och havererade med den gamla Östersjöpärlan Silja Serenade. Här fick vi sällskap från den öfre kretsen i form av Koppar och Pelle. Det sjöslag som tog plats på Östersjön mellan 16-18 April är fortfarande högaktuellt för världspolisen, som fortfarande försöker hitta någon skyldig till hela evenemanget. Detta kan alltså bli det sista jag skriver innan KGB och SÄPO kommer och hämtar mig till häktet där jag får grillas som en liten kyckling under lampan i förhörsrummet. Nog om skolan nu.

Livet i Flogsta då?
Jo, det har rullat på som ett dussin abec-5 i mina inlines och fungerat riktigt bra faktiskt. Som jag skrev i ett tidigare inlägg har min fetisch för städning inte varit i sitt esse, men jag har ändå haft hyffsat städat och rent under vissa perioder. Den enda besvikelsen med Flogsta och den här terminen är den uteblivna mängd grillningar som jag hade planerat för, men det hade ändå varit en ouppnålig utopi för mig som inte vet hur man använder tändstickor och tändvätska tillsammans. Jag finner faktiskt hela min okunskap inom grillvärlden som ett resultat av att jag försöker vara nyskapande, en estet inom okunskapens brunn där jag går mot strömmen.

Jag ser nu att jag råkade börja med huvudrätten i den tre-rätters middag som jag utlovade för några dagar sedan. Här kommer förrätten i form av en lista på ord som jag tycker är lustiga:
Gore-tex
Smältdegel
Fräs
Kotte
Hurring
Nävmacka
Nacke
Robot
Robust

Listan skulle kunna bli nästan hur lång som helst, men jag får spara några godbitar till en annan dag och lista. Som efterrätt på denna formella bjudning kommer jag servera upp en inbjudan till Main Acts spelning på Hej Babberiba-festivalen på lördag klockan 21.15 uppe vid Folkets Park i Sala. Som jänkarna hade sagt - be there or be square.

Nu tänker jag gå ut i solen och värma upp min till synes kalla kropp. Men du, vi hörs imorgon.

Ert läshuvud i lekparken /Bark