MSIS

Jag har inte så mycket att säga om matchen igår, förutom att Sverige borde ha vunnit den där sammandrabbningen. Albanien hade t ex en spelare som spelade i division 2 i Sverige för några år sedan, när majoriteten av våra spelare var utlandsproffs redan. Man undrar om den här albaniern skröt om hur han var utlandsproffs för sina polare på den tiden. Gick runt och var mallig i ren Måns-i-Pelle-Svanslös-anda. Skröt om hur han lyfte en lön som bestod av skobidrag, tvättade matchtröjor och en klapp på axeln när han nu hade blivit utlandsproffs. Mr superstar in sports, eller MSIS som akronymen skulle ha varit. Han hade alltså kunnat spela i Heby när Zlatan spelade i Juventus.

På tal om ingenting skulle jag vilja konstatera att den här bloggen börjar bli allt mer lik en riktig blogg nu på sistone. Jag har börjat skriva korta ointressanta inlägg om vad jag gör för tillfället. Det börjar smaka beskt om mitt författarskap. Jag känner att det börjar bli dags för ett gammalt hederligt inlägg i ren krönika-anda igen. Smälla av ett inlägg så långt att du måste scrolla åtminstone två gånger för att se hela texten. Sen tycker jag även att Koppar har blivit förfärligt dålig på att sätta sig vid datorn och skriva. Det händer på tok för sällan, och motiveringen är: "Jag har ingenting att skriva om". Kolla på mig, jag skriver om ingenting.

Nu ska jag klura på en krönika till söndagseftermiddagen.
Er "dirty dancer" i Masarnas cheerleader-lag /Bark