Koppar är sjuk.

Jag är sjuk. Jag har ont i halsen, är trött i kroppen och har en trolig feber. Dock är det ingen i min vänskapskrets som tror mig. Dialogerna emellan mig och Bark lyder ungefär såhär:
Jag - Usch, jag är så jäkla sjuk!
Bark - Haha, jovisst. (ironiskt)
Jag - Jo, men jag mår jättedåligt på riktigt.
Bark - Okej, jag tror dig. Ska du med och dricka öl imorgon?
Jag - Ja, kanske.
Bark - Men du är ju sjuk?
Jag - Men jag kanske tillfrisknar
Bark - Haha, javisst.

Det är inte kul att bli betvivlad när man befinner i sådant här skört tillstånd. Dessutom vill jag verkligen bli frisk. Det är underligt, när man är frisk vill man vara sjuk och vice versa. Man får aldrig riktigt som man vill. Det är en jävla soppa det här med förkylningar.

//Koppar