Tanter i teknikens värld

Igår bevittnade jag något som jag fann underhållande. Nämligen gamla människor i en teknisk tid. Varje gång dessa "old-timers" går ut genom dörren måste det vara som ett äventyr. En helt ny värld har byggts emedan dom stickat, virkat, ätit Werters Kola, eller vad det nu är dom gör. Den bästa liknelsen skulle jag säga är Narnia. En twilight zone där allt är magiskt. Vad jag såg igår på Västerås tågstation var av Narnia kaliber i vilket fall. Där fanns två gamla tanter. Dom hade köpt tågbiljetter och var redo att åka. Men vilket spår skall man ta, det finns ju så många, kontemplerade dom. Dom letade efter informationen, kanske efter en whiteboard-tavla eller något sorts ritblock där tåginformationen skulle skrivits manuellt. Men ingenting fanns. Dom svor. Det var dåligt att ingen info fanns tillhanda. Alla TV-apparater som finns var 3:e meter kunde ju absolut inte innehålla någon sorts information. Det var ju TV-apparater for crying out load. Tillslut förklarade jag hur det låg till.

- Ni skall till spår 3, det står på den där skärmen däruppe.

Tanterna kunde andas ut. Men det var inte slut där. Tåget rullade in. Men ingen dörr öppnades. Tanterna stod åter som frågetecken. Bristen på handtag till dörrarna verkade svårt. Hur kommer vi in? Efter 3 minuters letande vågar den ena sig fram till dörren och trycker på den enda knappen som finns. EUREKA! Dörren öppnas. Magiken strålar. Världen är märklig.

//Koppar