
Som John Goodman hade sagt: What the fuck?
Har snusat i ungefär 3 år och 3 månader och därmed varit med om två prishöjningar i höjd med vilken svart backe som helst. Har hittills tyckt att snus är som Mona Lisa och annan pretentiös konst - ovärderligt. Hade man kunnat rulla ihop 500-lappar som fullgoda ersättare till en tom dosa snus hade det varit enkelt. Karl XI's ansikte hade varit klistrat under läppen lika ofta som en holländsk smurf dras till billigt kokain.
Jag vet inte om det är för att åldren börjar komma ikapp mig eller vad det nu kan vara, men jag börjar tycka att måttet är rågat. En "decent" dosa snus kostar uppåt 40kr i dagens läge, vart är världen på väg? När man har laddat upp fickan med en förpackning guld i påsform (Ettan) har man bara ett stort skämt som sitter i sedelfacket på portmonän och skrattar åt ens fantastiska dumhet. Det roligaste med den situationen är att man inte ens ser skämtet, det är bara tomt, tomt, tomt i plånboken.
Så där, nu har jag fått ur mig det som ni satt och skällde på vid årsskiftet. Bättre sent än aldrig.
R.I.P. Jacob Fredrik Ljunglöf (Uppfinnare av Ettan).

Ettan för Sverige i tiden /Bark
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar